Nyheter2019-07-15T18:38:18+01:00
2709, 2019

Subcontractor närmar sig!

Elmia Subcontractor 2019 närmar sig med stormsteg och vi hoppas att vi ses där. För att skaffa entrékort till mässan redan nu kan du göra det HÄR! Ni kommer att hitta oss i C-hallen i monter C01:18 som vanligt. Den 12-15 november finns vi på plats och visar både nyheter och våra storsäljare. Vill ni boka in tid med oss under mässan för genomgång av sortimentet så hör av er till Hasse eller Calle som kommer vara på plats under mässan, ni hittar kontaktuppgifter här.   

703, 2018

Ny aluminiumprofil

Vi har nu tagit fram en ny list speciellt anpassad för att belysa upp hyllor eller liknande situationer där du vill dölja ljuspunkterna och fokusera ljuset in i hyllan istället för framåt. Detta uppnås genom att vi har ökat höjden på ena sidan av aluminiumlisten vilket gör att glaset döljs och samtidigt fungerar som en reflektor. I övrigt är måtten och fästena samma som MLP002.

2704, 2014

Drivare Mean Well

Meanwell har tagit fram en ny serie med drivare för konstantström. Två modeller på 40 Watt och 2 modeller på 60 Watt. LCM-40 och LCM-60 har samma egenskaper, skillnaden är bara uteffekten. Dessa två drivars, dimmas med 1-10 Volt eller med en PWM signal. Drivaren har ställbar utström på 350, 500, 600, 700, 900 och 1050mA. Utströmmen ställs med hjälp av dip switchar, precis som på Jollyn och liknande produkter. Denna drivare är optimal att använda med trådlös dimning, via Nexa Mspot100-110RF. Drivarna har en egen utgång som levererar 12 Volt för matningen till Mspot100-110RF LCM-40DA och LCM-60DA är till formatet lika med LCM-40 och LCM-60 men skiljer sig i dimegenskaper. Här dimmar man med Dali, eller med återfjädrande tryckknapp, precis som på Jollyn. Den allra största fördelen med dessa nya drivdon från Mean Well är uteffekten. Få drivare har denna stora uteffekt kombinerat med dessa dim-egenskaper.

1209, 2012

Lysdiodens historia

Lysdiodens historia År 1907 upptäckte Henry Joseph Round att ett ljus emitterades från en bit silicon karbid (SiC). Ljuset var gult och för svagt för att använda till något, men utvecklingen gick vidare. På sent 20-tal arbetade Bernhard Gudden och Robert Wichard Pohl i Tyskland med att dopa fosfor från Zink-sulfid med koppar (ZnS:Cu), men ljuset var fortfarande för svagt för komma till någon nytta. Engelsmännen lyckades i början av 60-talet först med att skapa en typ av den moderna lysdioden, genomexperiment med semikonduktorn Gallium Arsenide (GaAs). Den kunde dock bara producera infrarött osynligt ljus. Den första lysdioden med synligt ljus föddes i slutet av 60-talet och producerade rött ljus genom att använda gallium arsenid fosfid (GaAsP). Genom att dopa detta material kunde man till slut få fram först det gula ljuset och sen det gröna. Men det skulle dröja ända in i slutet på 90-talet innan det blåa ljuset arbetades fram med hjälp av indium galliumnitrit (InGaN). Genom att det blåa ljuset nu fanns var steget inte långt till det vita och varmvita ljuset. Man lägger fosforoxid runt det blåa chipet, vilket filtrerar det blåa ljuset och får på så sätt ett vitt ljus. Här följer en kort beskrivning på hur en vanlig hålmonterad lysdiod är uppbyggd: Lysdioden består i huvudsak av en kropp, gjord av Epoxi, två ben, där det ena kallas Anod och det andra Katod. Anoden är benet som ansluts till plus (+) och Katoden ansluts till minus (-). Inuti kroppen, som för övrigt används som lins, finns det en silverbelagd "kopp" som är belagd med dopat material, beroende på vilken färg som det emitterade ljuset ska ha. Till koppen som sitter på Katod-sidan finns en tunn brygga, en tråd av guld, som förbinder koppen med Anoden.